1. mai
1. mai 1947 - Karl Johans gate, Oslo
Fellesskap og faglig kamp i Skandinavia
Første mai er arbeidernes internasjonale kampdag. Fra USA i vest til Kina i øst, fra Brasil i sør til Norge i nord feires og markeres arbeidernes kampdag den 1. mai. Røde faner med politiske slagord bæres i lange rekker av demonstranter, og solidaritet står høyt på dagsordenen. I Sverige er 1. mai en offentlig høytidsdag, mens fridagen i Norge og Danmark i stedet er innarbeidet i tariffavtalene. Bortsett fra denne forskjellen har Skandinavia hatt en nært forbundet og likartet arbeiderbevegelse.
Arbeidernes kampdag har en over 130 år lang historie. Siden den aller første markeringen av den internasjonale arbeiderdagen 1. mai 1890, har 1. mai vært en fast og sentral del av fagbevegelsens årlige manifestasjon for arbeideres rettigheter.
Opprinnelig var målet med 1. mai å forene arbeidere i alle land i kampen for åtte timers arbeidsdag. Datoen 1. mai ble vedtatt som demonstrasjonsdag i 1889 på en arbeiderkongress i Paris, og året etter samlet titusener av mennesker seg til demonstrasjoner i Stockholm, Kristiania og København. Kampen for åtte timers arbeidsdag fortsatte under parolen «8 timers arbeid, 8 timers fritid og 8 timers hvile» frem til 1919, da arbeidernes krav ble innfridd i hele Skandinavia.
Etter at det opprinnelige målet var nådd, fortsatte 1. mai-tradisjonen med nye politiske kamper, som retten til betalt ferie og lønn under sykdom.
I dag er 1. mai blant annet et samlingspunkt for fagforeningsmedlemmer og et forum for faglige kamper. 1. mai-talen er både en epideiktisk (høytidelig) og en deliberativ (politisk) tale. Med tiden har 1. mai-talen nemlig utviklet seg fra å være en demonstrasjonstale med konkrete politiske krav, til i like stor grad å være en hyllest til arbeiderbevegelsens historiske kamper og framskritt, sett fra et nåtidig perspektiv. Talen har som mål å bekrefte og styrke fellesskapets verdier – solidaritet og like rettigheter – ved å knytte dem til aktuelle politiske spørsmål.
Representanter fra både fagbevegelsen og politiske partier inntar talerstolen og minnes de seirene bevegelsen har oppnådd, noe som vanligvis brukes som utgangspunkt for å argumentere for og oppfordre til politisk handling.
I dette temarommet har vi valgt ut noen viktige 1. mai-taler fra både aktører i arbeiderbevegelsen og framstående politikere i hele Skandinavia. Samlingene våre inneholder mange flere 1. mai-taler, så hvis du ønsker å fordype deg i sjangeren, finnes det rike muligheter i databasene svensktal.se, dansketaler.dk og virksommeord.no.
Det dröjde länge – alltför länge innan proletariatets föraktade söner och döttrar vaknade upp – kände skammen af att bära de bojor som sedan århundraden nedtryckt dem till jorden – fjättrat anden vid gruset och hindrat dem att varda fria till själ och kropp.
Vi vil ha et samfunn der alle er velkommen og ingen støtes ut.
Der alle får brukt sine muligheter.
Et samfunn med mer rettferdighet og mer fellesskap!
Et der alle er med!
Atter idag rejser vi kravet paa en 8 timers arbejdsdag, og vi samler stigende mandat om vort krav. Der demonstreres idag flere steder i landet end nogensinde før i denne sag. Og det skal hvert aar bli flere, det skal enhver nok faa se. Indtil denne store sag har fundet sin lykkelige løsning.
Israel har självklart rätt att försvara sig mot terrorister. Men övervåld, nya bosättningar och ständig förödmjukelse av palestinierna är inte rätta vägen.
Hela vår ideologi bygger på övertygelsen om att samhället faktiskt blir bättre om alla får vara med – att ingen ska behöva lämnas efter på vägen mot framtiden.
Kvinders og Børns Arbejde bliver brugt for at modarbejde Mændene, og derfor er det i alles Interesse, naar vi fordrer lige Betaling for lige Arbejde.
Det er nu 30 Aar siden, det i Paris blev besluttet hvert Aar at samle alle Verdens Arbejdere. Der var Helligdage nok for de andres Guder, for alle de blodige Krige, men vi savnede en, vor egen.
Idag går 400 000 människor arbetslösa. Vi kan bara ana hur många krossade drömmar det finns bakom de siffrorna. Hur många brustna självförtroenden. Hur mycket outnyttjad potential och förslösad energi.
Vänner! Mötesdeltagare! Det enda sättet att på allvar bekämpa rasism och högerextremism är att bekämpa arbetslöshet och växande klassklyftor. När kampen mot arbetslöshet och kampen för en rättvisare fördelningspolitik kommer i första hand – då upphör den sjukliga fixeringen vid etniska skillnader och vi kan se världens maktsammanhang klarare.
Vi KAN ikke forme fremtidens stærke fagbevægelse, hvis vi ikke først er nutidens. For den danske model har vist sit værd mange gange.
Det är lätt att bli dyster, men jag brukar försöka komma ihåg vad Joe Hill sjöng om. ”Sörj inte, organisera er!"
Teksten er skrevet av Dansketaler.dk, redigert og oversatt av Virksommeord.no
Et samarbeidsprosjekt mellom Svenskatal.sv, Dansketaler.dk og Virksommeord.no
Et samarbeidsprosjekt mellom Svenskatal.sv, Dansketaler.dk og Virksommeord.no
